Jag är tillbaka på sjukhuset en snabbis, ville inte skriva om det för allt är för mycket och svårt att få fatt om och det ska bara vara en kortis så det var inte värt att nämna. Men nu ligger jag här på goda gamla piva och känner att jag måste skriva av mig.
Det är en tjej här som håller på nu precis som jag gjorde i somras. Alltså att avvika varje gång man kan och när man körs tillbaka flippa och bli bältad i samband med att man går i slussen från polistransporten. Jag fattade aldrig hur jobbigt det är för de andra patienterna. Men det är det, det är svinjobbigt och man blir orolig och det blir oroligt på avdelningen. Usch alltså. Jag kan inte fatta att jag är här igen. Jag skulle ju aldrig tillbaka.
Nu när jag ändå skriver så kan jag ju passa på att berätta att allting går bra i mitt fall, de tog bort extravaket idag och jag kommer få gå ut och röka snart. Inget stök från min sida, inte ens vid handräckningen hit vilket annars är en major trigger. Och inga injektioner. Så jag kommer nog ut rätt fort härifrån. Får man hoppas.
1NK0GN1T0 