And I’ll be good to you, if you’re good to me

Jaha. Då var det onsdag igen. Jag har inte avvikit mycket på senaste tiden. Jag har inte gjort mig illa mycket på senaste tiden. Mitt ben brukar vara fullt av datum då de daterar varje sår med tusch så att de ska veta vilket sår som är vad, men nu har jag bara två datum som snart går bort. Om inget händer blir det första gången på tre tusen miljarder år som jag inte har stygn på kroppen. Och det är första gången det känns möjligt. Det har känts som att det inte spelar någon roll vad fan jag gör för jag kommer ju ändå inte ut men nu har jag snart min biljett till friheten om soc får ändan ur vagnen. Fan alltså om de sabbar det här så går jag sönder. Inte en minut till, inte en minut. Nu är det lunch.