Överväldigad

Äckelkänslan. Hudbiten jag klipper i lossnar och så har jag en bit av min egen kropp i handen usch usch usch varför håller jag på med såna här störda saker. Jag la den i papperskorgen.

På grund av. Jag har haft så sjukt mycket för mig ända sen förra helgen med flera permisar som inneburit åka tåg osv, vara social, vara ner på stan och jag har bara allmänt inte haft tid att vila. Och min vila är fucking sacred. Utan den så går det inte.

Så då blir det löjligt bråk om tv:n och sen okontrollerbara gråtattacker och sen klippa loss hud från kroppen i nattens mörker.

Det är kanske onödigt att skriva om sånt här men sluta läs då. This is my space.

Lämna en kommentar