Det är väl sant som de sa när jag låg där, att det har gått framåt, för förut var jag ju bältad väldigt ofta, särskilt när jag kom tillbaka till avdelningen från utgång och permission och sånt. Senaste tiden har jag gått ut flera gånger och kommit tillbaka och hanterat allt utan att bli helt galen.
Så jag hoppas detta var bara en isolerad incident. Det jobbiga är att man aldrig kan veta om det är ett tillfälligt gupp i vägen eller början på nästa milslånga helvete. För om de säger nej på mötet på onsdag så vet jag fan inte vad jag gör. Då är det slut på riktigt alltså. Jag ska inte vara här!
Rubriken på inlägget skrev jag precis efter de släppte loss mig. Men nu vet jag inte om jag menade att det var höjden av idioti från deras sida eller min.
1NK0GN1T0 